Kreditupplysning vad är det?

Kreditupplysningar eller soliditetsprövningar görs av de flesta banker och kreditinstitut för att pröva en persons eller ett företags kreditvärdighet. Syftet är att bedöma en kunds möjligheter att återbetala sitt lån och därmed minska risken för egna kreditförluster.

Vad står i lagen?
Sverige har en kreditupplysningslag (KuL) som ser till att skydda personlig integritet och att uppgifter i kreditupplysningsverksamhet hanteras på ett varsamt sätt. Nedan är ett utdrag ur lagen (SFS 1973:1173) som definierar vad en kreditupplysning är:

"Med kreditupplysning avses i denna lag uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till ledning för bedömning av någon annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till någon för att användas i dennes kreditupplysningsverksamhet anses dock inte som kreditupplysning."
Länk till kreditupplysningslagen:

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1973:1173

Detta betyder att kreditupplysningsbolagen hämtar in information från olika källor och säljer den informationen vidare till företag eller privatpersoner. Köparna använder informationen för att bedöma personers eller företags kreditvärdighet.

Vad för information får man fram vid en kreditupplysning?
Den information man får vid en kreditupplysning kan innehålla uppgifter om ekonomisk säkerhet men även uppgifter om giftermål. Informationen hämtas av kreditupplysningsbolagen från bland annat skattemyndigheten, kronofogden, Post & Inrikes Tidningar (PoIT). Exempel på uppgifter är:


Känslig information som uppgifter om etniskt ursprung, politisk uppfattning, religiös övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexuell orientering får inte behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Inte heller uppgifter från brottsregister får behandlas i kreditupplysningar utan medgivande av Datainspektionen.

Hur värderas uppgifterna från en kreditupplysning?
Det resultat man får av en kreditupplysning ges ofta i ett scoringvärde eller en kreditmall. Hur högt värde man får baseras på en mängd olika faktorer. Bland annat kundens taxerade inkomster under de senaste åren, innehav av egendom och eventuella betalningsanmärkningar.

Om företaget använder en kreditmall kan de sätta statiska regler och kriterier. Dessa regler kan exempelvis innebära att om kunden har betalningsanmärkningar, eller inte uppfyller ett visst kriterium gällande taxerad inkomst ska få ett avslag vid en kreditansökan.

Ett företag som använder sig av scoring granskar helheten av kundens samlade uppgifter och rankar kunden efter dessa. Detta innebär att man kan få ett högt värde även fast man har en betalningsanmärkning sedan tidigare. Faktorer som ofta väger tungt i scoring är fastighetsinnehav och en hög inkomst.

Betalningsanmärkningar och andra misskötta krediter är negativa faktorer som har stor verkan på resultatet i en kreditupplysning. Dessa uppgifter finns kvar i kronofogdens register i tre år (36 månader) och man har ingen rätt att strykas ur ett register även om man på efterhand har återbetalt en skuld. För att bevara sin kreditvärdighet är det viktigt att sköta sina återbetalningar i god tid för att inte hamna i dessa register.

Om du anser att du fått en betalningsanmärkning på felaktig grund kan du ansöka om rättelse hos kreditupplysningsföretaget som då utreder frågan. Betalningsanmärkningar som utfärdats på felaktig grund är exempelvis då du betalat tillbaka skulden innan händelsen noterades eller om du har blivit utsatt för bedrägeri. Är du missnöjd med en rättelse eller om företaget menar på att ingen rättelse behövs kan du vända dig till Datainspektionen som då bedömer om en granskning av företaget är aktuell.

Vilka har rätt att göra kreditupplysningar?
I Sverige finns tjugotvå kreditupplysningsbolag. För att få bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige krävs att man har tillstånd från Datainspektionen. Nedan visas några av de populäraste kreditupplysningsbolagen från Datainspektionens lista över innehavare av kreditupplysningstillstånd (senast uppdaterad den 18 augusti 2008).

AAA Soliditet AB
556485-5582
Stockholm
302-1999

Business Check i Sverige AB
556235-0396
Göteborg
179-2004

Dun & Bradstreet Sverige AB
556022-4692
Sundbyberg
3139-1995

Sergel Kredittjänster AB
556264-8310
Stockholm
2372-2000

Upplysningscentralen UC AB
556137-5113
Stockholm
1090-1997

Länk till fullständig lista finner du här: http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/kreditupplysningslagen/gallande-tillstand/

Publicerad 2009-09-30